Johanna visar hur små handlingar kan göra stor skillnad

När Johanna Magnelin var tonåring skeppade hon en container med kläder till ett barnhem i Costa Rica. Kläderna hade hon samlat in från grannar, släkt och vänner, hon använde sin egen månadspeng till frakten och knackade dörr bland företagen på Kullahalvön för att få sponsring med resten. Nu jobbar hon som hållbarhetsansvarig på Kullaplast.

Mariette med barn

Vi kan alla göra skillnad. Jag förstod det tidigt och det har stärkt mig i hur jag agerat i livet.

Efter många år utomlands är hon tillbaka på halvön där hon älskar höstens björnbärsplockning på Nabbens naturreservat och sommarens sillgrillningar i Lerbergets hamn.

- Och promenaden från Mölle till RansvikCykelturen på gamla banvallen längs havet till Mölle… Att se båtarna tuffa ut från Lerbergets hamn… Kullahalvön är ett hörn på jorden som är både tryggt och vackert. Vi har det väldigt bra här. Här kan mina cykla till sina kompisar och de får den frihet som jag minns att jag hade.

Hur hamnade du på Kullaplast?

- Som alla andra som kommer från Kullahalvön har jag kört förbi den gula byggnaden i Väsbyrondellen tusentals gånger under mitt liv men aldrig vetat vad de egentligen gör där. När jag såg att de sökte en Miljö- och kvalitetsansvarig visste jag att det var dags. Jag har nämligen alltid jobbat med frågorna men aldrig i en renodlad roll.

När Johanna Magnelin fick tjänsten lade man till ”hållbarhet” i titeln. Men arbetet med frågorna är inget nytt.

- Eftersom Kullaplast är en tillverkande industri så har vi verksamhetstillstånd som är knutet till Miljöbalken och jobbar självklart med dessa frågor. Men hållbarhet handlar inte bara om miljö. Att vara ett stabilt företag som återinvesterar, tänker på energiförbrukning och vad vi kan återanvända – det är ekonomisk hållbarhet. Vad är social hållbarhet? Det känns kanske som ett nytt koncept, men det har också funnit med länge i form av strukturerat arbetsmiljöarbete. Vi vill ha ett helhetsgrepp: hur kan vi vara med och påverka hela vår värdekedja positivt – att vara en force for good? På Kullahalvön, men också längre ut.

Hållbarhet handlar om att förstå var påverkan sker – och att våga göra något åt det.

Hur jobbar ni konkret med hållbarhet?

- Vi gör massor av saker, som till exempel att ha koll på våra CO2-utsläpp genom att mäta dom. Förra året digitaliserade vi processen så vi kan göra bättre beräkningar och hjälpa våra kunder att göra detsamma. När man har bra beräkningar ser man direkt var de största utmaningarna finns och hur jobbet för att reducera utsläpp ska prioriteras. Hos oss kommer den största delen utsläpp från råvaran de uppstår när råvaran tas fram, så vad kan vi göra åt det?

Vi jobbar med våra leverantörer för att ersätta hela eller delar av den med återvunnen eller förnybar råvara. Förändringen tar tid – det måste funka med produktionsprocessen, produktens egenskaper ska bevaras trots att vi använder nya material och kunden ska vilja köpa produkten. Det kräver bra samarbeten, innovativt tänkande och dialog med kunderna.

Mariette 2

Vad är hållbarhet för dig?

- Att alltid tänka långsiktigt, vara rädd om våra resurser och ta hand om våra människor. Det är inget nytt men nu finns det mer regelverk att förhålla sig till, ord som hjälper oss att definiera och avgränsa, att hitta en arbetsform. Samtidigt har vi en dissonans. Ibland lägger vi krut på fel grejer och drunknar i allt som ska göras. I slutändan tänker jag att vi ska göra det bästa vi kan med det vi har. Du kanske inte kan påverka allt, men något.

Plast har fått en fulstämpel… är den berättigad?
- Vi älskar att hata plast. Men det är ganska svårt att leva utan den om man tänker efter. En nyanserad diskussion om materialet hade varit bra. Det är inte plasten som slänger sig själv i havet. Det är du och jag som gör det, direkt eller indirekt. Varför ser man aldrig några kreditkort som ligger och skräpar i naturen? Ja, kanske för att ditt namn står på det och för att kortet har ett monetärt värde.

Små handlingar, som att sortera rätt, gör stor skillnad i det långa loppet.

Vad kan vi alla börja göra?

- Vi behöver bli bättre på att samla in och sortera den plast vi använt. Sverige har världens största sorteringsanläggning i Motala; Site Zero. Men den kan bara ta hand om plasten om hushållen sorterar först. Det som motiverar många att ta hand om PET-flaskan är panten (närmare 90 procent av alla PET-flaskor återanvänds). Jag skulle vilja se ett system som funkade för all plast. Det finns faktiskt en app idag som ger dig pengar för alla plastförpackningar som sorteras. Producenterna betalar helt enkelt dig för att du sorterar deras förpackningar. ladda ner appen Bower och bli belönad för din sortering!